På motorvägen kan ingen höra dej skrika

Eller i mitt fall sjunga väldigt falskt.

Förvirrande ? Javisst, så vi
tar väl och benar upp hela
problematiken så att det problematiska
blir mindre problematiskt eller
rent av begripligt i all
obegriplighet.

Innan vi börjar vill jag påpeka
att jag i ett annat forum i en annan tid
fått ustå mycken spott och spe för
mina inlägg om det jag nu ska
beskriva för er, nämligen vardagseufori.

Att en solig måndag i Juni få uppleva
detta är något jag unnar alla.
Tänk er själva, solen skiner, hastigheten
ligger på lagliga och behagliga 120.
När plötsligt radion slutar tjata om
webben och utan förvarning låter
Europe med The final countdown ljuda
ut ur högtalarna i en nyrepad skoda.

Då mina vänner höjer en fullt normal
best som TUK4B volymen så att
vindrutetorkarna klapprar i takt.
Då sjunger en TUK4B med i både
vers och refräng.
Visst han sjunger falskt och hans
tappra försök till både luftgitarr,
luftorgel samt lufttrummor misslyckas.
Men han är lycklig.
Tänk sitta där en måndagsmorron på
väg till jobbet och vara lycklig.
Det mina vänner är just vardagseufori.

Sen till alla belackare.
Jag är visst karl i mitt hus !


Jo jag har fått lov av min
älskade Bitte att säja så.