Justerad

Här sitter man framför datorn, enarmad och lyssnar på Uriah heap.
Tja jag har alltså fortfarande två lemmar som med god vilja kan kallas armar.
Dock är den vänstra försatt ur spel.
Man ska inte jonglera med dokumentförstörare.

Så nu är väl torsdagens övningar på badmintonplanen i fara.
Inte så att jag på något sätt är vänsterhänt, men när man
springer runt en badmintonplan i vild jakt på en liten löjlig boll med fjädrar på.
Då viftar man ju bägge armarna, vet inte riktigt varför men jag gör det i vart fall.

Kanske tror jag att jag får bättre fart om man försöker torr-fjärilsimma.

När jag tänker på det måste det ju se rätt löjligt ut.
Två meter Andersson i kortbyxor beväpnad med ett rack försöker simma ikapp en boll på en
badmintonplan.

Kan det vara så att armen gör ont för att själen skäms ?
En underliggande protest mot fjolliga tekniker på badmintonplaner.
Tål att fundera på.