En sån där dag.

En sån underbar dag när allt går käpprätt åt skogen, detta utan att man vill att det ska gå åt nämnda skog.

Man sopar i tån i ett sängben när man mödosamt kravlat sig upp ur sängen.
Jag satte upp en hylla på jobbet, ett enkelt jobb som jag skulle kunna ha satt BH på imorron.
Nå ställde upp en massa kem på översta hyllan och då rasar skiten.

Så om någon undrar över hur det känns att duscha i Platenclean kan jag tala om att det svider inte så mycket om man inte har sår för då svider det utav bara den.
Och naturligtvis slår man upp ett sår på näven när man försöker mota 300 burkar med kemikalier från att
drösa ner i backen.

Man sopar i vänster armbåge när man kliver in i hissen, nu kanske ni tror att höger armbåge är avundsjuk.
Inte då, den sopade jag i duschkabinen.

Egentligen ett under att jag kan skriva alls, ömma armbågar.
Fast jag är imponerad över att jag lyckades raka mej utan diverse halshuggningar eller sår stora som Blekinge.

När vi ändå hålls i de regionerna, gissa vem som brände tungan av sig när han käkade ?
Ett under att man klarar att dricka kaffe nu, och detta utan att bränna sönder resterna av min tunga.

Vem kunde tro att 22/1 kunde vara ett koncentrat av November ?

SC = 28